Planeter i solsystemet i ordning – komplett lista och fakta

De flesta av oss lärde sig i skolan att solsystemet har nio planeter, men sedan IAU omdefinierade begreppet planet 2006 (MIT News) är listan kortare: åtta planeter, och Pluto räknas numera som dvärgplanet. Här är den aktuella ordningen från solen, varför listan ändrades – och vilka frågor forskarna fortfarande brottas med.

Antal planeter: 8 ·
Största planet: Jupiter ·
Minsta planet: Merkurius ·
Plutos status: Dvärgplanet sedan 2006 ·
Närmast solen: Merkurius ·
Längst från solen: Neptunus

De sju raderna nedan samlar de vanligaste rekorden bland planeterna – storlek, temperatur och dygnslängd – och visar hur extrema skillnaderna faktiskt är.

Hur många planeter har vårt solsystem?

Svaret är åtta: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus – i den ordningen från solen (IAU:s arkiv (ESO)). Gränsen sattes 2006, när IAU fastställde tre kriterier för en planet: den ska kretsa kring solen, vara tillräckligt massiv för att anta en nästan rund form genom sin egen gravitation – och ha rensat området kring sin omloppsbana.

De fyra inre planeterna – Merkurius, Venus, Jorden och Mars – är stenplaneter. De fyra yttre – Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus – är jätteplaneter. Mellan Mars och Jupiter ligger asteroidbältet.

Vilken planet är minst?

• Merkurius är minst av de åtta planeterna och ligger närmast solen (MIT News).
• Pluto är till och med mindre än Merkurius (MIT News) – men Pluto räknas inte längre in bland planeterna.

Hade Pluto fortfarande varit en planet hade den alltså varit minst, inte Merkurius. Det är en av anledningarna till att omdefinitionen 2006 blev så omdiskuterad: när reglerna ändrades, ändrades också rekordlistan.

Innebörden: när någon säger ”nio planeter” är det oftast en gammal lärobok som pratar. Den aktuella listan har åtta namn, i en fast ordning.

Varför finns inte Pluto längre?

Pluto finns kvar – det är bara etiketten som ändrades. Fram till 2006 räknades Pluto som solsystemets nionde planet (National Air and Space Museum (Smithsonian)), en status den officiellt hade i 76 år, från upptäckten 1930 till omklassificeringen.

När IAU fastställde vad en planet är blev kriterierna tre: omloppsbana kring solen, nästan rund form och en bana som är rensad från andra objekt. Pluto uppfyller de två första kraven, men inte det tredje (IAU:s arkiv (ESO)). Att ”rensa sin bana” innebär att planeten gravitationellt dominerar sin omloppsregion – och det gör Pluto inte. Pluto ligger i Kuiperbältet, en region bortom Neptunus med många isiga kroppar (Encyclopaedia Britannica), och delar sin omloppsregion med många andra objekt.

Är Pluto en planet eller inte?

• Kretsar Pluto kring solen? Ja.
• Är Pluto nästan rund genom egen gravitation? Ja.
• Har Pluto rensat sin omloppsbana? Nej.

Svaret blir därför nej i strikt mening: Pluto är en dvärgplanet, inte en planet. Beslutet fattades av IAU:s generalförsamling den 24 augusti 2006 och har sedan dess varit standard i den vetenskapliga litteraturen. Bilderna från rymdsonden New Horizons har dessutom visat att Pluto är en komplex värld som fortsätter att fascinera forskare.

Det här betyder: Pluto försvann inte från himlen – den bytte hyllplats. Den nya kategorin dvärgplaneter har sedan dess fått sällskap av flera andra isiga världar i solsystemets utkant.

Det innebär att den verkliga förändringen inte är himlen – den är i hur vetenskapen organiserar himlen.

Finns det en planet 9?

En av de mest diskuterade frågorna i dagens planetforskning gäller något som skulle ligga bortom Neptunus: en möjlig nionde planet, ofta kallad planet 9. Teorin bygger på att flera objekt i Kuiperbältet har omloppsbanor som verkar formas av något stort och ännu okänt.

Enligt beräkningar skulle planet 9 i så fall ha ungefär fem till tio gånger jordens massa, men den har ännu inte observerats direkt. Det är alltså en hypotes – välgrundad, men fortfarande en hypotes.

Om planet 9 finns skulle listan över planeter i solsystemet i ordning behöva ritas om igen, och frågan om vad som räknas som planet skulle bli aktuell på nytt. Fram till dess är listan åtta namn lång – med en spännande öppen fråga längst ut.

Vilken planet är närmast jorden?

Svaret beror på var planeterna befinner sig i sina omloppsbanor. Venus och Merkurius turas om att vara den planet som för tillfället ligger närmast jorden.

Men ”närmast” betyder inte ”mest gästvänlig”. Venus är den hetaste planeten i solsystemet, med en extremt tät koldioxidatmosfär som ger en kraftig växthuseffekt.

Varför åker man inte till Venus?

• Yttemperaturen är högre än på någon annan planet.
• Atmosfären består till största delen av koldioxid.
• Växthuseffekten gör ytan helt ogästvänlig för människor.

För rymdfarkoster har Venus varit ett vanligt mål för utforskning, men för människor är förhållandena brutala: Venus är hetast av planeterna, och koldioxidatmosfärens växthuseffekt gör ytan till en ugn.

Slutsatsen: när någon frågar vilken planet som är närmast jorden är Venus ofta svaret, men Merkurius tar över då och då. Ingen av dem är ett rimligt resmål – Venus för att atmosfären är olidlig, Merkurius för att solen är för nära.

Hur lång tid är en dag på Mars?

En dag på Mars varar 24 timmar och 37 minuter (NASA Science (rymdmyndigheten)) – alltså knappt 40 minuter längre än ett dygn på jorden. Det gör Mars till den planet vars dygnsrytm ligger närmast vår egen.

Temperaturerna är däremot allt annat än jordlika. På Mars varierar temperaturen mellan cirka -140 °C och +20 °C, beroende på årstid och plats.

Har någon människa varit på Mars?

• Nej – inga människor har ännu besökt Mars. Utforskningen sker i dag med robotar och rymdsonder.

Hur varmt är det på Mars?

• Temperaturspannet är stort: från cirka -140 °C på natten till omkring +20 °C under sommardagar.

Att dagarna liknar jordens innebär alltså inte att klimatet gör det. Mars är en kall värld i genomsnitt, men med dagstemperaturer som ibland kan påminna om en svensk vårdag. Konsekvensen: Mars är lockande just för att dygnen är så mänskliga. Samtidigt gör temperaturerna det tydligt att en framtida marsvistelse skulle kräva en helt annan typ av utrustning än vad vi har på jorden.

Åtta planeter, två tydliga grupper – här är hela listan i ordning från solen, med korta fakta som gör det lätt att hålla isär dem.

Bekräftat och oklart

Det här räknas som etablerat av National Air and Space Museum (Smithsonian) och Encyclopaedia Britannica – och det här är fortfarande öppet:

Bekräftade fakta

• Solsystemet har åtta planeter i ordning från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus (NASA Science).
• Pluto uppfyller inte kravet på att ha rensat sin omloppsbana (National Air and Space Museum).

Vad som är oklart

• Finns det en planet 9 bortom Neptunus?
• Hur många månar har Jupiter egentligen – nya upptäckter tillkommer hela tiden?
• Var Venus ursprungligen en jordlik planet?

Gränsen mellan vad vi vet och vad vi bara tror är kärnan i planetforskningen.

Källorna om Pluto och planetdefinitionen

Pluto ligger i Kuiperbältet, en region bortom Neptunus med många isiga kroppar.

National Air and Space Museum (Smithsonian)

Pluto delar sin omloppsregion med andra objekt i Kuiperbältet.

Encyclopaedia Britannica

För den som växte upp med nio planeter i skolboken känns listan över planeter i solsystemet i ordning kortare i dag: åtta namn, från Merkurius till Neptunus. Bakom den korta listan ligger en av de viktigaste vetenskapliga omdefinitionerna i modern astronomi, och jakten på en eventuell planet 9 håller frågan vid liv. För den som vill hänga med är tipset enkelt: lär dig de åtta, förstå varför Pluto föll bort – eller stå kvar med en föråldrad skolboksversion när nästa upptäckt skriver om listan igen.

Vanliga frågor

Den löpande uppdateringen av rymdfakta gör att även etablerade svar kan behöva revideras.