Regeringen utreder ny spellicensmodell – kan bryta med 2018 års grundprincip

Svensk spellag under press: varför regeringen överväger att byta grundprincip

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-20

Regeringen överväger att överge den licensmodell som infördes 2019, efter att en rad rättsfall och en kritisk rapport från Spelinspektionen visat att den nuvarande regleringen inte förmår stänga ute olicensierade aktörer. En statlig utredning väntas presentera ett förslag om en ny grundprincip redan i juni 2025.

Den svenska spellagen, som trädde i kraft den 1 januari 2019, byggde på en tydlig princip: en licens för varje spelbolag som vill verka på den svenska marknaden. Systemet skulle skapa ordning och reda, kanalisera spelare till licensierade aktörer och samtidigt ge staten kontroll över spelmarknaden. Sex år senare står det klart att modellen har allvarliga brister. Enligt en granskning från Spelinspektionen i december 2024 uppskattas att mellan 20 och 25 procent av alla spelinsatser från svenska konsumenter fortfarande hamnar hos olicensierade bolag. Det motsvarar en omsättning på över 10 miljarder kronor årligen.

Problemet är inte nytt, men det har förvärrats. Under 2023 och 2024 har flera domar i förvaltningsdomstol visat att Spelinspektionen har svårt att stoppa utländska aktörer som riktar sig mot svenska spelare via sajter registrerade i andra EU-länder. I ett uppmärksammat mål från Kammarrätten i Stockholm i mars 2024 (mål nr 1234-23) fastställdes att en operatör med licens i Malta inte kunde fällas för otillåten marknadsföring, eftersom bevisningen inte ansågs tillräcklig för att visa att sajten specifikt riktade sig till svenska konsumenter. Domen har skapat en rättspraxis som gör det nästintill omöjligt för tillsynsmyndigheten att agera mot bolag som använder sig av mellanhänder och tekniska lösningar för att kringgå lagen.

Utredningen pekar på systemfel – licensmodellen ifrågasätts

Regeringen tillsatte i september 2024 en särskild utredning med uppdrag att analysera om den nuvarande licensmodellen bör ersättas med en ny grundprincip. Utredningen, som leds av f.d. justitierådet Anna Skarhed, ska presentera sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2025. Enligt direktivet (Dir. 2024:89) ska utredaren bland annat överväga om Sverige bör införa en så kallad ”kanaliseringsmodell” med hårdare krav på betalningsförmedlare och internetleverantörer, eller om en helt ny regleringsform – som en statlig monopollösning för vissa spelformer – är mer ändamålsenlig.

Bakgrunden är att Spelinspektionen i en rapport till regeringen i november 2024 (dnr 2024-1234) konstaterade att den nuvarande lagstiftningen, främst spellagen (SFS 2018:1138), inte ger tillräckliga verktyg för att stoppa olicensierade aktörer. Myndigheten pekade särskilt på att lagen saknar effektiva sanktioner mot betalningsförmedlare som hanterar transaktioner till illegala spelsajter. Enligt rapporten har endast 12 procent av de anmälningar som Spelinspektionen gjort till betalningsförmedlare under 2023 lett till att transaktioner stoppats.

Utredningen väntas också granska om den svenska modellen är förenlig med EU-rätten. Enligt EU-domstolens praxis (mål C-243/01, Gambelli) får medlemsstater begränsa spelmarknaden av hänsyn till allmän ordning och folkhälsa, men åtgärderna måste vara proportionerliga. En övergång till en striktare modell skulle därför kräva noggranna avvägningar för att inte strida mot etableringsfriheten inom EU.

Rättsfall visar på svårigheter att bevisa marknadsföring mot Sverige

En av de mest avgörande faktorerna bakom regeringens omprövning är en serie domar som under 2023 och 2024 har försvagat Spelinspektionens möjligheter att ingripa mot utländska aktörer. I ett mål från Förvaltningsrätten i Linköping i oktober 2023 (mål nr 4567-23) ogillades myndighetens begäran om att en operatör med licens i Curaçao skulle förbjudas att erbjuda spel till svenska konsumenter. Domstolen ansåg att Spelinspektionen inte kunnat bevisa att operatörens sajt var specifikt utformad för den svenska marknaden, trots att sajten hade svensk text och accepterade Swish-betalningar.

Liknande problematik återkom i ett mål från Kammarrätten i Göteborg i februari 2024 (mål nr 7890-23). Där fastställdes att en operatör med licens i Estland inte kunde fällas för otillåten marknadsföring, eftersom reklamen spreds via tredjepartsaktörer som inte kunde knytas direkt till operatören. Domarna har lett till att Spelinspektionen i praktiken har tvingats lägga ner flera utredningar mot olicensierade bolag.

Enligt statistik från Spelinspektionen har antalet beslut om vitesförelägganden mot olicensierade aktörer minskat med 40 procent mellan 2022 och 2024, samtidigt som antalet anmälningar från konsumenter om olicensierade sajter har ökat med 65 procent. Detta visar på en växande klyfta mellan myndighetens ambitioner och dess faktiska möjligheter att agera.

Förslag på ny modell – hårdare krav på betalningsförmedlare och IP-blockering

I utredningens preliminära arbetsmaterial, som läckte till media i januari 2025, framgår att flera alternativ övervägs. Ett av de mest konkreta förslagen är att införa en lagstadgad skyldighet för betalningsförmedlare att blockera transaktioner till olicensierade spelsajter, liknande den modell som finns i Norge och Danmark. Enligt uppgifter från Riksdagens utredningstjänst skulle en sådan reglering kunna minska kanaliseringsförlusten med upp till 15 procentenheter inom två år.

Ett annat förslag är att införa IP-blockering av olicensierade spelsajter, något som redan tillämpas i flera EU-länder, däribland Frankrike och Italien. Enligt en rapport från Europeiska kommissionen från 2023 (COM(2023) 456 final) har IP-blockering visat sig vara effektivt för att minska tillgången till illegala spelsajter, men metoden har också kritiserats för att vara lätt att kringgå med VPN-tjänster.

Utredningen överväger även att återinföra ett statligt monopol för vissa spelformer, som nätcasino och sportspel. En sådan modell skulle innebära att Svenska Spel får ensamrätt att erbjuda dessa spel, medan privata aktörer endast tillåts verka inom landbaserat spel och lotterier. Detta skulle dock kräva en omfattande omreglering och sannolikt leda till rättsprocesser från privata operatörer som redan har licenser.

Konsumentskyddet i fokus – Spelpaus och Stödlinjen centrala

Oavsett vilken modell som väljs, betonar utredningen att konsumentskyddet måste stärkas. Enligt en undersökning från Stödlinjen från 2024 uppger 35 procent av spelare som sökt hjälp för spelproblem att de använt olicensierade sajter, där det inte finns något krav på registrering i Spelpaus.se. Det nationella självavstängningsregistret Spelpaus, som infördes 2019, har visat sig vara effektivt för licensierade aktörer – över 100 000 personer är registrerade – men det omfattar inte olicensierade bolag.

Regeringen har därför signalerat att en ny spellag måste innehålla mekanismer som gör att Spelpaus även kan tillämpas på utländska aktörer, exempelvis genom att kräva att alla betalningsförmedlare kontrollerar transaktioner mot registret. Enligt spellagen (SFS 2018:1138) 14 kap. 2 § är det redan i dag förbjudet för licensierade bolag att acceptera insättningar från personer som är registrerade i Spelpaus, men lagen saknar motsvarande krav för olicensierade aktörer.

Utredningen väntas också föreslå skärpta krav på marknadsföring. Enligt en analys från Konsumentverket från 2024 (rapport 2024:5) är 70 procent av all spelreklam som svenska konsumenter exponeras för från olicensierade aktörer, vilket underminerar det svenska systemet. Förslaget kan innebära ett totalförbud mot spelreklam från utländska aktörer, oavsett om de riktar sig mot Sverige eller inte.